Daisy, destiny's pulling the trigger


Min första helg som artonåring; dricker folköl på så otroligt grymma punkspelningar på Verket, dansar som bara den, och någon jag smsat oavbrutet med i en vecka men aldrig träffat nykter håller sin arm om min midja. Lucky strike på en trappa med Jenny, får åtta stycken grapecider i födelsedagspresent av Haffu, får mig att inse att jag kommer vara tonåring i massor av år till.
Sover i den nya sängen i det nya radhuset med Viktor. Det är lyx, utan tvekan. Att få somna nära.

Idag är jag sjuk med feber, halsont och ett huvud som knappt orkar med att jag tittar åt sidan. Det är så otroligt frustrerande att knappt orka resa sig ur sängen då jag har ungefär tusen saker att göra. Försöker undvika stress, men eh. Hej livet.

On my last night on earth, I'll pay a high price to have no regrets









Jag och Albin




Från 60-talsfesten förra helgen i engångsformat. Galet men mest fint!

I have reason to believe we both will be received in Graceland




På min artonårsdag fikar jag på mitt bästa café i Umeå iklädd rosa leopardstrumpbyxor, blommig klänning och kängor. Tillsammans med Viktor och med Albin (som fyller 21!) och jag köper min första lagliga folköl (vilket är fånigt roligt). Inser att Paul Simon är det allra bästa att lyssna på då man fyller arton år. Vaknar och somnar till ljuset av marschaller som lyser in genom mitt fönster och ljudet av Fink som spelas. Tänkte inte skriva en utförlig text om allt detta, men allting förflöt utan större katastrofer (och med många fina inslag) och därför är jag hemskt glad. Och jag ska aldrig glömma, att jag på min artonårsdag kände mig vacker och odödlig.

Ikväll blir det stödfest på Verket!

pluggar


ordet cell kommer från latinets 'cellula' och betyder litet rum.

Cellulua kändes kramvänligt, som en vaggvisa ungefär.


Den hemliga anledningen till att jag går natur?


Jag tycker matematik är så sjukt estetiskt tilltalande.










*




California dreamin', on such a winter's day


åkte ut till Bjurholm av alla platser tillsammans med Albin och Jenny för att festa som en hippie i ett 70-talshus (det var episkt i sann mening, jag önskar jag haft kameran med mig) tapeterna var medaljonsmönstrade i olika färger och vi dansade till den bästa musiken och på väggarna hängde plakat som sade usa ut ur vietnam och alla rökte inomhus det fanns vattenpipa och jag har försökt få bort röklukten från mitt hår men det går bara inte. allt som allt: de första timmarna var helt magiskt perfekta den bästa fest jag någonsin varit på men sedan vid ett-tiden eskalerade festen då den togs över av lokala raggare. Tillbringade de sista timmarna med att sitta vid ett bord och prata med en tjej som tillverkade en kortlek, låg en stund i en gammal gästsoffa med en katt och tog sedan tidigaste bussen hem, somnade i min egen säng klockan åtta på morgonen. 




Albin på bild.

lyssnar bara på Fink och vilar idag. Ser fram emot att få fylla nästa vecka med saker jag tycker om; Ofog anordnar umeås första fredscafé imorgon, på finaste bokcafé Pilgatan klockan 18.30! Ska planera och se film med omställningsgruppen, träffa människor som har liknande vision som mig om självförsörjande ekobyar, fyller arton på fredag och på lördag är det stödfest för International Solidarity Movement Palestina på Verket.
gjort bort lite skolarbeten också, skrivit klart mitt cv, städat. Fick just världens finaste sms från F. 

uh. Fink säger typ allt, och ändå är deras texter så enkla. Läser förövrigt hemskt intressant bok om Wikileaks. Punkt slut.

20:07


sov hos Valdemar. tycker fortfarande det är något av det bästa som finns att sova bredvid honom. När jag tänker efter är det faktiskt en av få saker jag önskar kommer räcka ungefär hela livet. för liksom; man kan bara sitta där bredvid varandra i hans säng och läsa böcker. gud vad bra det är.

*

I brist på annat skriver jag ner saker i mitt matteblock. Var förövrigt hos min läkare idag, och har även tappat ungefär all respekt (som om jag någonsin haft någon) för skolsystemet. Dagens insikt; det lönar sig inte att kämpa för någonting inom skolan, för råkar det skita sig får man ändå inte en chans att komplettera det (gäller bara mig obs)! och i fortsättningen: gör inte alla uppgifter, för även om du får högsta betyg på dem räknas de inte, dock är det möjligt för andra att få högsta betyg trots att de inte gjort uppgifterna! (det värsta är, att när man ska tala med sin lärare om detta, måste man utsätta sig själv för att känna sig som en liten barnunge)

Hatar känslan av att bli orättvisst behandlad, och då lärarna verkligen får en att inse att du får ingenting för allt ditt slit! så jag kan ju lika gärna lägga av nu då. Inte min bästa dag idag liksom. obs blir mer positiv senare. brb

Sommarmeuforilankoli


Jag ställde mig naken framför spegeln och fann tanken att jag var vacker; höll om den ett tag och drunknade sedan i dessa rums tomhet, den rymd de tar upp till ingen annan nytta än att skrika mig rakt i ansiktet.

Och jag behöver lyssna på Ryggen fri med Ulf Lundell resten av denna natt, låta den omfamna mig med revbensknäckande kraft.

Tills nästa morgon vrider upp världen.

(allmänt om att vara ensam i lägenheten på pedagoggränd)




(vi spelade gitarr och sjöng och albin började gråta för solnedgången var så vacker)

Idag: Albins rum kvävs av rökelsedoft, jag finner den mjuk och vänlig, aningen målande. Han har ett fönster just innan väggen övergår till tak, och där flyter en flod av solstrålar in, vari den hud rökelsen ömsat skimrar. Men inte ens då är världen aningen vacker. Den har slutat andas, men ändå är den försänkt i grönska.
(vanlig textbråk, efter vi ätit pizza på Christophers balkong och bränt rökelse hos Albin.)


Stockholm under mina bara fötter. Vandrar med sandalerna i handen. Värmen är kvävande, gömmer sig under min hud som en hemlighet. Fläktens försök att jaga bort hettan påminner mig om ljudet av ett vattenfall.
(bodde hos Caroline några av sommarens varmaste dagar)

Världen känns hänsynslös och kollosal. Obrydd. Regn faller som på kommando från en tung himmel. Jag går omkring i mammas gymnastikskor och spottar på marken. Allting känns som en gegga. Kanske sover jag fortfarande och efter att ha stuckit asp i form av sticklingar hela dagen är det här det enda min hjärna kan förmå att skänka mig: mina fötter som slår mot grå asfalt.
(halvflummig text efter första dagen på jobbigaste sommarjobbet)




(minns inte vad tanken med detta inlägg var, så jag slutar nu)

Kanske är jag någon form av känslodyslektiker


sitter på en madrass med Albin och Jenny och röker under hagahimlen. Det känns ganska slutgiltigt.

(skriver cv och engelskaanalys på bok jag inte läst. så himla trött)

Persiennerna är nere, Världen är randig.


Vaknar 11:58 och himlen är blå och vacker, träden tunga och mitt huvud är tomt på tankar. Vad otroligt enkelt allt skulle kunna vara. Vi äter frukost och jag går in till stan, dricker en kopp apelsinthé med Albin, åker till V.Hälsa Totoro att jag aldrig kommer hem igen. Jag räknar neråt men vet inte inför vad. Firar Lisette som fyllt arton, vi äter tomatsoppa, dricker folköl & kaktuscider. Jag Måste Få Säga, det är så många mil att gå. Åt vilket annat håll som helst tills jag är framme hos er. Åker hem med den sämsta nattbussen någonsin, får behärska mig för att inte råka rikta min ilska åt fel håll. 

(hälften dikt hälften sant)  

Den enda ansträngningen som känns värd att göra idag; städa mitt rum, äta glass med varm hjortronsylt. & tänka på Drömmar. Läsa Birger Schlaugs blogg. Snart ska någon riva ner månen. Räknar matte D om två dagar, gud tänk om jag vetat detta i högstadiet. Då hade jag tveklöst blivit galen. Lyssnar på bästa Navid Modiri & Gudarna, hör här:

Brevbärarn gråter Har glömt min adress
Jag kan inte andas Jag kan inte andas
Trägolvet grönskar Har vuxit igen
Jag kan inte Andas Jag kan inte andas
Fjärrkontrollen flippar Lever ett eget liv
Väggarna blir dukar Du blixtrar förbi
Jag kan inte andas Är mitt i en strid
Verkligheten knackar på från lägenheten bredvid

There is nothing I'm planning to take, just you, just you



Det var kallt och jävligt ute så jag och Felicia bestämde oss för att styra en minifest på sex personer hemma hos henne.




Det blev himla fint. Vi drack thé och cider och kaffedrinkar om vartannat, rökte på balkongen, åt nudlar, lyssnade på massvis med musik och jag skickade helsjuka sms till folk.


När klockan blev två gick folk hem och vi var kvar på balkongen. Vi såg sedan på Sleeping Beauty (men hörde inte vad någon sa) och åt sojakorv sedan somnade vi i Felicias rum. Bästa kvällen på länge.

And we were all so fast asleep




Beger mig till Haga för att styra en superliten mysfest med Felicia.

23:47


lagat veganmat med F. finaste. Världens bästa snökaos här förövrigt.

I'm a bad amputee/with no phanton memory/so close upp your knees/and I'll close your parantheses/You know when I want to leave.

Me and crazy Janey was makin' love in the dirt




Här är en bild på mig från 08 som jag har i större format på okänt ställe. Nu åker jag till Viktor, hejdå.

Man har även funnit glycinmolekyler utanför vår planet


Äter mackor och dricker thé i Olivias kök tre på natten. Sjukt mycket snö hinner falla under tiden. Har börjat tycka att min klass är så himla fin. Ungefär klar med labbrapporterna, vilken overklig känsla. Fikat och läst tidningen och skrivit på biblocafé, min favoritplats i umeå just nu. Nästa viktiga sak att utföra i år: skriva en tung och ilsken men sansad insändare om hur urdålig den nya kollektivtrafiken mellan sävar och umeå är. Just nu känner jag: FUCK DEN NYA KOLLEKTIVTRAFIKLAGEN. Tänkte först att den i teorin skulle kunna medföra något positivt, men verkar inte som om der gäller i praktiken. Men om någon känner till något positivt den medfört eller skulle kunna medföra så skriv gärna.

There will be feasting and dancing in Jerusalem next year




var först på en knarkfest där det var populärt med irish coffe. 



och sedan på en kommunistfest där vi dansade pimpeldansen. Jag och Felicia sprang från ålidhem till stan, genade genom sjukhusets tunnlar, för att hinna till tolvslaget. tror att vi hann enbart för att vi blev upplockade av en buss de tre sista hållplatserna. Kände att jag skulle kunna kräkas av ansträngningen men vad gör man inte för att få kyssa in de nya året med sin pojkvän liksom.

Sedan åkte vi hem och sov. Minns inte senast jag frös så mycket så länge.


Känns värt att vakna med träningsvärk istället för bakfylla. Idag har vi inte orkat göra någonting annat än att ligga i sängen och tramsa hela dagen med undantag för att äta nudlar och se på Harry Potter.
Galet trött, ändå. Sak att göra imorgon: Skriva klart labbrapporterna på biblioteket med mina klasskamrater. Det kommer att bli en lång dag.


RSS 2.0