Vi hade så himla roligt när olivia fyllde arton för några dagar sedan.

jag älskar er så himla mycket.

Tar med mig kaffebryggaren, min favoritkopp, täcke och böcker och flyttar tillsvidare ensam in i den tomma lägenheten på Ålidhem.

Tvättade mitt hår i honungsbalsam fast jag slutat använda shampoo och balsam för över ett år sedan, men ville helst inte lukta rök resten av livet.

Idag är jag fortfarande sjuk och vill helst av allt ligga i vårt växthus och sova, men måste istället springa upp och ner i trappor och bära tunga saker för nu flyttar vi och exakt allting är kaos.

Enyas bilder! i väntan på att jag har råd att framkalla min engångskamera.

och jag vet inte riktigt vad jag ska säga. jag har nog haft en blandning av de bästa och stundtals värsta dagarna i mitt liv, men det sista är nog inte riktigt sant om jag tänker efter. det finns ingenting värt att romantisera om från peace & love, det var bara precis som det var och ingenting kan göra det varken fulare eller vackrare. i princip har jag varit full fem kvällar och nätter och mornar i rad och att stapla till bajamajorna i leriga kängor hur kissnödig som helst tidigt om morgonen då man vaknar och allting snurrar och läpparna är ihopklistrade av hur torr man är i munnen och runtomkring en är det bara så jävla mycket misär, så har jag tänkt vareviga gång att jag! ska! aldrig! mer! dricka! och då har självkännedomen sällan varit sämre för några timmar senare är allting roligt igen. jag har hängt med så otroligt fantastiska och roliga människor och hela världen har vinglat och jag har gråtit floder och skrikit åt någon jag älskar och tänkt att nu ordnar det sig fan aldrig, och sedan orkar man ingenting annat än att däcka helt tysta bredvid varandra i tältet. men det finaste av en vän, när någon håller om en när man gråter! och jag har gjort kanske den mest destruktiva handlingen av dem alla, men: att hångla med flickor i ens eget tält. och jag har vinglat i husvagnar, kissat på de konstigaste ställen och gapskrattat med göteborgare och pratat göteborska hur många dagar som helst, dansat som bara den, till lars winnerbäck den svenska björnstammen och då är allting underbart för vi kaosar bort oss totalt. kent i ösregnet och jag är sjuk sjuk sjuk då han drar in mig under ett träd och kysser mig. och jag tänker att jag behöver aldrig ta mig härifrån, men hur länge kan man egentligen vara kär i en och samma person. och det finaste vi blivit kallade är kärleksanarkister. folk skriker hela tiden utanför vårat tält, och kastar mat, eller dansar, eller kissar, eller spelar samma låt om och om igen, men det bästa är när man finner ett tredjedels ölflak i ens förtält. jag duschar inte på fem dagar och vi äter billys panpizza och knäckebrödsmackor med makrill på, fruktsoppa thaimat och mentos. och vi tillbringar fyra timmar på sjukan med en vän som satt sig på en öppen konserburk och behöver sy fem stygn. man somnar med lager av kläder då det är så kallt men om mornarna kastar jag av mig allt i panik då tältet förvandlats till en bastu. sista kvällen får vi värt tält uppskuret, men då bryr man sig knappt om någonting längre. vi dansar så vi nästan dör av vätskebrist under skrillex och jag ramlar i moshpiten och hamnar under alla människor men det är okej, det är nästan bara roligt. haha nej nu ger jag upp! hur beskriver man ens någonting som pågått i fem långa dygn och som varit så jävla roligt.

På kvällen drack vi ljust öl och rökte vattenpipa.

Vi drack kaffe på verandan och skrev packlista till Peace & Love.





Resten av den lördagen spenderade vi dels hos Sara och dels hos Albin där vi senare somnade i den blå utdragssängen vid ett öppet fönster medan alkoholen lämnade kroppen. typ drömdagar.

Felicia och Valdemar var kära.


Det var vi också, fast inte lika vana att visa det på bild liksom.


Och jag var glad för att jag fått tillbaka hipsterglasögonen!


Sedan gick solen upp och jag somnade i hans knä och sedan åkte vi hem och nästa morgon steg vi upp tidigt för att gå på min lillebrors skolavslutning. Svaret på om det var en rolig sak att göra bakfull är ett starkt nej, men det var det värt för jag började gråta av hur fint det var när min lillebror och hans vänner spelade en låt han skrivit musiken till själv. hursom har dessa dagar varit så himla fina och nu väntas en smärre bildbomd.

Gjorde just det typ dyraste köpet i mitt liv; festivalpass + lugn camping deluxe till PEACE AND LOVE?!

tror inte ni fattar hur spontant detta är, är så himla nervös nu. haha

och med detta vill jag säga; har massor av bilder på kameran och fina saker att skriva men det blir senare

Ylvas bild!