Idag fyller förresten min allra bästa Caroline 20 år!

en natt till i min säng sedan en natt på tåget med felicia och sedan fem nätter i hans säng.

gud. vad. kaos. allt. är.

signes bild så ni vet.

när jag vaknade imorse låg det skisser av strålgångar över hela mitt golv, jag gick och mötte signe och vi åt pizza. det var fint, man kunde åtminstone sitta ute.

saknad      1 brist, frånvaro, avsaknad 2 sorg, längtan, vemod, tomhetskänsla

kaffepluggar med felicia en dag, struntar i alla viktiga möten jag vill gå på. kan inte riktigt förklara varför, men är trött. inte fysiskt och inte direkt psykiskt heller men uttorkad. skype förstör min sömn, men vem bryr sig. mitt under kemilektionen känner jag hur fjärilarna bara virvlar i min mage. och då behöver jag flyga. annars gör jag bara så oromantiska saker som att skriva antingen fysiklabbrapport eller kemirapport och följa breivikrättegången och gråta litegrann åt allt det hemska. börjar ställa upp integraler omedvetet. olivia kommer hit och vi sitter på mitt golv ett tag och dricker thé. missar inte ett avsnitt av tankesmedjan längre, bästa nya vanan.

En av mina favoritfotografer sedan jag gick i mellanstadiet. Bara så vackert otillgjorda bilder.

ser less ut på bilden men var inte less då nu är jag dock jävligt less. vill helst bara springa iväg men vars liksom!

"the only people for me are the mad ones, the ones who are mad to live, mad to talk, mad to be saved, desirous of everything at the same time, the ones who never yawn or say a commonplace thing, but burn, burn, burn like fabulous yellow roman candles exploding like spiders acress the stars and in the middle you see the blue centrelight pop and everygody goes 'Awww!'"

1. Bästa frukosten; soygurt med valnötter och banan. 2. solkatt 3. imorse

för att det är så sjukt värt att bli full på folköl och dansa dansa dansa till håkan hellström tills man nästan inte kan andas och prata i telefon med sin pojkvän om rymdskepp.

¤ Sitter helst på bibliotekscaféet och läser On the road över tusen koppar guldfärgat thé och solen som nästan slår en i ansiktet för att bara ibland lyfta blicken och studera hur han den unge mannen som kommer ut och röker tillsammans med mig ibland sitter nedböjd över sitt anteckningsblock och skriver.

Sista dagen i Italien gick vi till Piazza Novada, ett av de finaste ställen jag varit på.










Jag satte mig ner på ett café i den 20-gradiga värmen och drack vatten och skrev ett vykort till Truls. Resten av dagen vandrade jag runt ensam med en karta (inte för att jag använde den men). 

på små små trappsteg i smala ibland lutande tunnelliknande utrymmen där vem som helst med den minsta tendens till klaustrofobi hade ca dött, tog vi oss upp till kupolen och där, allra högst upp i St.Peterskyrkan, skrev jag våra namn och man kunde se hela rom och tillochmed alperna.

ljuset på gatan mellan forum romana och colosseum just efter att det regnat glömmer jag aldrig. och hur den varma våta asfalten doftade. och all fantastisk arkitektur ungefär överallt, åh gud.

Vi tog trambus (plankade alla dagar vi var där, verkade ej existera kontrollanter?) till Piazza del Poppolo där min pappa sa till mig: jag började gråta för det är så jävla vackert. Vi gick längs gator och torg till Fontana di Trevi där jag slängde i ett mynt och tänkte och önskade och sedan hamnade vi plötsligt mitt i en katolsk mässa i en ganska storslagen kyrka. Ibland (notera ibland) är det verkligen vackert med religion.

Sedan kom vi till lägenheten vi hyrt i Italien och jag kände mig lite såhär.






Det första jag och min bror gjorde var att äta pizza på vår balkong som vette mot finaste innergården.





och jag kunde dricka mitt thé där varenda morgon och läsa on the road i lugn och ro.

Sedan tillbringade jag och min bror tillsammans med våra kusiner en hel dag i bilen kändes det som. Vi åkte till Stonehenge där det blåste hemskt mycket, men jag tycker det var vackert. Trots att det i grund och botten bara är stenar. Jag pratade med en skäggig herre som stod vid ingångarna och samlade in namnunderskrifter i syfte att föra tillbaka de kvarlevor som grävts upp kring Stonehenge och istället placerats på muséer. Levde hela dagen på take away-thé jag köpte överallt (och fick lite dåligt samvete för det är inte i min stil att syssla med sådant naturslöseri) där vi gjorde stopp, och på eftermiddagen stannade vi i Bournemouth för att gå ut på en engelsk pir och äta mat på ett sjukligt ställe som fick mig att vilja kräkas över västvärldens överflöd och kände hur det inte.tilltalar.mig. Det allra minsta. Sedan åkte vi vidare och kom fram till Nottingham mitt i natten där mina kusiner bor. Somnade i ett iskallt rum och vaknade i ett stekhett. 

Nästa dag träffade jag på Occupy Nottingham! Jag pratade med en man som berättade att de varit där 171 dagar och visade mig runt i deras tältläger. Så himla fint och bra.

Ungefär såhär kändes Italien.

jag känner mest. en stor lust till att sitta i en liten kupé i ett stökigt nattåg någonstans där det finns djungel och tropiska nätter. med dig med dig med dig med dig.