En onsdag mitt i alltihop


+ HAR BILJETT TILL BRUCE SRINGSTEEN 28 JULI I GÖTEBORG
+ Varit på Poetry Slam med Felicia och Fredrik
+ Vaknade bredvid Viktor imorse och det var så jävla bra
+ Just fått mejl från Vertex om att min artikel finns i nyaste numret, woho
+ Hittade en jättefin bok idag på biblioteket som har titeln Himlen börjar här

- Vi ska ha ett stort labbprojekt på kemin, och det verkar totalt omöjligt att hinna med allting innan jul, men ändå ska det hinnas tillsammans med ungefär en miljon andra saker.
- Lär mig ingenting på psykologin, för det känns som att nivån är ungefär: 0. Vilket känns hemskt tråkigt, och jag undrar om det är bättre i de andra grupperna.
- Kommer förmodligen inte hinna till Trygga Räkan-kollektivet imorgon. Ofogplanerande, men jag bör räkna matte/fysik/kemi. Får se hur prioriteringarna ligger imorgon så att säga. Någonting lär få lida (jag).

Kanske bör man egentligen skriva minus först, och sedan plus, eller?

Ungefär nu verkar det vettigt att gå och lägga sig och se på Scrubs (får fina sms av folk, och idag är det precis två år sedan Valdemar kastade vantar på mig och jag vet ju att allt hade varit annorlunda om han inte gjort det)

Sak jag funderar över: att jag drömmer om Kitty sjukt ofta.

Keep your prison locked up, and I will leave my gun at home


men ändå; allting går bra i skolan och just efter psykologin snöade det och sedan gick jag till Felicia och vi pratade händelser och ickehändelser och sådant som bör göras men inte görs, åt vegangryta och sedan gick vi till universitetet och jag var på föreläsning om djurrätt. pluggar tillsist matte på caféstation. får thé med posten av caroline. diskuterar olika sorters värderingar med min pappa. jag undrar vad som gick rätt idag för att det blev så bra
Och imorgon ska vi äntligen starta upp PeaceWorks i umeå! 

Then they stuck you in machines, you came so close to dying


Veckan som gått; det bästa som hände på hela veckan var att fria publicerade min debattartikel på tredjesidan i onsdagens tidning och att de tog med precis allting jag skrivit, och att ETC mejlade och skrev att de ska publicera den nästa vecka. sällan blivit gladare. Ofogmöte & ofogpyssel, kemiräknande massvis. Gjort tvål med omställningsgruppen, stirrat upp på en gnistrande klar stjärnhimmel. Helgen har bestått av Prideparad, mys, bio med fina och caféstation, sovit hos min pojkvän och varit på traditionsenlig julskyltning. Stressad till döden av allt skolarbete som radar upp sig på hög för jag.har.ingen.ork.eller.motivation.och.jag.har.inga.ord.längre.

Man kanske skulle byta linje, man kanske skulle byta stad. Men tillsvidare; lever efter denna filosofi som aldrig svikit; även om allting suger nu så är det inte värt att släppa allt för det kommer bli bättre.

@ gatukonst.se

Every night my teeth are falling out.

But I hid out in the hall until the hurricane blew



En ganska fin bild som Caroline tog på mig och Viktor då vi var i Stockholm i september.

Söndagseskapism och: det fria fallet.


Har frusit så mycket att jag har ont i ryggen. Det är en hemlighet för mina föräldrar. Och jag har inte pluggat det allra minsta i helgen, vilket jag försöker dölja för mig själv allt vad jag kan; veckan kommer bli Hemsk. Jag önskar att jag hade någon att plugga med, det hade varit mysigt, och motiverande. Men vem fan läser natur liksom. Nä. (Skulle kunna spendera de resterande ett och ett halvt åren med att hata den linje jag valt men det tänker jag inte göra, bara en liten period nu). Spenderat denna dag i sängen och vid skrivbordet, ingen annanstans. Läst böcker, lyssnat på Andrew Bird's mest melodiösa låtar; skivan döpt Noble Beast är totalt fantastisk. Känt igen alla mina livsdödande problem på wikipedias sida över Järnbrist, ungefär samtidigt som min läkare ringer mig och säger att mitt blodvärde är sjukt lågt, vilket inte var de exakta orden men; är yr och allt möjligt mest hela tiden. Detta verkar vara ett återkommande problem i mitt liv, och då visionen är att bli vegan en vacker dag: måste lösa problemet. Hämtar ut tabletter, köper spenat broccoli persilja apelsinjuice och måste sluta dricka mjölk till maten. Attans, nu finns det inte en risk att hunger försvinner i och med lunchen på skolan. Är lite oroad över min stearinljusförbrukning, undrar lite över miljöaspekten på det hela. Bör kollas upp. Ställde väckarklockan på 04:00 i lördags, för att ställa till med lite Ofog, och jag är mycket nöjd över resultatet. Tog tidigaste bussen till Ersboda som gick 6.44 och sov vidare hos Viktor. Men, ingen ordning på detta inlägg. Oordning i skriftlig form; likadan som den ritning över det där tunnebanesystemet du har ovanför din säng och följer med fingrarna varenda kväll. och: en man under stjärnhimlen under en bro och över gatlyktornas betongreflekterande sken.

Aldrig varit mer besviken på människor. Och jag menar det verkligen. Som en osynlig parantes såhär i slutet.

jag: det är så jobbigt med folk som vill dö.
du: helst skulle jag vilja leva på antikens tid.

Caroline skickade några bilder från i somras





Gömda meningar från januaritid


jag studerar noga dina slutna ögonlock och tänker att de är en karta över paris
över alla dess gränder och hustak, ändlöst kvävande solnedgångar
dagar utan mål, då vi slutat jaga drömmar, slutat skjuta ner dem med pil
en rännil av bläck, bäckar av
trasiga ord
vi har accepterat allt liksom ett ögonblick av försynt klarhet

*
Snart kommer Viktor hit.




Save your heart for someone that's worth dying for






För att detta är bland de allra finaste bilder jag har bevarade från det ljuva 06/07. Och för att hon bodde i göteborg men ändå kom hon hit till mig och vi sov under min rosa sänghimmel och när jag tänker på det blir mitt hjärta så himla varmt.

N.a.t.u.r.k.a.t.a.s.t.r.o.f


Typ; någorlunda någonting. Felicia plockar upp mig och vi går hem till henne och hon lagar cashewbiffar och jag pluggar samhällskunskap och sedan ser vi på vetenskapsprogram med hennes mamma och dricker te som doftar ingefära.

Men annars är det ingenting.

Måste komma ihåg att boka biljetter till Kapten Röd


Har haft så hemskt fullt upp i veckan, och mitt fysiska tillstånd känns inte heller helt okej; vimmelkantig mest hela tiden. Men! Har varit på fin teater (om hon var kille skulle jag vara kär i henne + topboy, men den första akten var så fin att man bara ville kramas) med Felicia, planerat massor med Ofogare, varit ute i Tavelsjö med fina klasskamrater och gjort gröna popcorn, pratat fikat och och misslyckats med att räkna matte. Och alla långa kramar gör mig varm i hjärtat allra mest. Planerat fest hela veckan vilket har lett till att jag missunnat skolarbete, men det var det värt för det blev så lyckat och jag dansade så jag fick ont i vaderna. Somnade helt utmattad bredvid Viktor efter att ha åkt nattbussen hem. Helt okej. Tagit igen lite matteräknande i helgen, äntligen skrivit klart engelskaanalys, varit hos Felicia, sovit, för lite, men ändå. Ett plus idag var att jag var på folkkök med Truls, Valdemar och Felicia och åt indisk veganmat och det kändes bra. Och känslan av att någon ringer en om kvällarna och vill prata om pojkar. Det är en sådan där ovan sak som känns bra att göra. Och ibland om nätterna drömmar jag att jag får brev från Göteborg med små, små geometriska figurer i.

+ Åker förmodligen till Övik nästa helg och ser Kapten Röd med F.
+ Skriver debattartikel som inte är skolrelaterad!
+ Började läsa Huckleberry Finn idag, och sidorna är sådär tunna och mjuka
+ Får ibland långa sms som handlar om att bland annat bygga corn flakes-labyrinter och mysiga hemmafester

- Stressad över allt skolarbete
- Alla dåliga onödiga men förstörande tankar
- Att jag numera behöver sova så mycket för att ha ork till allting
- Är hungrig hur mycket jag än äter (men slutligen: bokat läkarbesök)


Alternativt sätt att värma upp sitt rum på särskilt då man också vill ha fönstret öppet lite: tända värmeljus ungefär överallt.

Oh brother, let's go down to the river to pray






Hur vi faller isär som molekyler i cern


Helgen; föreningsdag med omställarna, lyssnat på fin livemusik på pub freja, träffat Albin, sovit hos V, lagat raw food på folkkök, planerat fest med Herman och Truls och pratat med Felicia.

Har lite av en livskris annars (eller bara förklädd höstångest): flätar in pärlor i håret, gör av med hur många värmeljus som helst på en vecka, kan inte tänka ordentligt om jag inte lyssnar på Promoe, ser på Scrubs (!?) i mängder, skriver långa sms till göteborgare och längtar utåt och bortåt. 



den gatukonst.se


Filippinerna del 1


I vintras när jag var som allra mest kär åkte jag iväg till andra sidan jordklotet med min familj i tre veckor. Vi skrev sjusidiga mejl till varandra och det var åtta timmars tidskillnad och jag drömde om honom om nätterna. Jag drack massvis med isthé, dök i korallrev och fick sår på fötterna, lärde känna mina kusiner och träffade så många underbart fina människor. Det åskade varenda kväll och jag hade eget rum med utsikt över hela havet, och när jag vaknade mitt i natten lyssnade jag på Exploration och en enda gång var det stjärnklart, och jag har sällan sett någonting vackrare. Sedan kunde man vakna innan alla andra och läsa Haruki Murakami vid havet.

Det här är bilder från Filippinernas huvudstad Manila. Efter att ha flugit i omkring tjugo timmar eller liknande landade vi här och var ungefär så jetlaggade man kan bli. Vi bodde på ett lyxhotell (gissa vem i familjen som tyckte mest illa om det) där de basunerade ut att "please note that our dresscode is smart casual", som låg mitt i denna pulserande och brännande stad som var alldeles innanför huden hela tiden. Det är en känsla som ingen annan och den är på både gott och ont, när det är kväll och man vandrar längs gatorna som är alldeles överbelamrade med trafik (tänk dig rader åtta bilar på en egentligen trefilig väg) och folk som bor på gatorna, det är marknader överallt och alldeles i närheten finns det en stor soptipp där folk bor under vindskydd gjord av plastpåsar. Men mitt i all misär finns sådana överdådiga lyxbutiker som gör att jag bara vill kräkas. Poliserna, och det är massor av dem, med sina gevär som de bär likt axelväskor. Och skottsalvorna om natten. Och de små, smutsiga ibland nakna barnen trängs kring en och tigger efter pengar.  Jag kan inte tänka mig mycket som är viktigare för en västerlänning att få uppleva, än att uppleva världen på andra sidan jordklotet. 





I wish I could save her in some sorth of time machine


Följde med Felicia då hon piercade sig hos Offer.






Allt möjligt


men fortfarande; då du somnar med armen om mig.

Fotograferar rivningen av det gamla funkishuset. Visst är det vackert med rivningsprocessen, men sorgligt. Fikar med Annika och Martina, pratar omställning projekt occupy wall-street finanskris och konservering bland annat. Inhandlat fotoalbum, dags att strukturera upp bland allt analogt.

En mening om hur hemma det känns med Promoe: Jag kan se mig själv göra allt det jag vill då jag har deras musik i öronen. måste.börja.skriva.ordentligt.igen.

Little porcelain figurines, glass bullets you shoot at the wall




Fysiken tillhör de älskande.


"Flervärldsteorin, hade Sebastian skrivit, är inget mindre än en utväg ur den mänskliga existensens centrala paradox.  Enligt den klassiska fysikens synsätt var det nämligen fortfarande oförklarligt varför universum med nästintill monstruös exakthet var anpassat till det biologiska livets behov. Hade exempelvis rummets expansionshastighet bara varit en enda bråkdel högre eller lägre, så hade mänskligheten inte funnits. Sannolikheten att ett universum skulle uppstå med dessa kända villkor hade i bigbangögonblicket legat på tio upphöjt till minus femtionio. Därmed var jordens existens precis lika osannolik som försöket att ha sex rätt på lotto nio gånger i rad. Stokastiskt sett skulle mänskligheten kunna gälla som icke befintlig. Människorna skulle enligt reglerna tillintetgöras av deras tillvaros osannolikhet, och just här låg orsaken till den trängande längtan efter skapare."

Läser finaste skönlitterära boken just nu, Fritt fall av Juli Zeh. Träffar mitt hjärta alldeles mitt i prick, med två fysiker som grälar med varandra och kärleken till fysikaliska teorier beskrivs med den vackraste prosa. Mm, vad mer kan man begära liksom. Idag börjar nanowrimo, och jag är fortfarande tveksam till huruvida jag ska delta eller inte. Min tvekan handlar mest om det faktum att jag numera behöver sova om nätterna då en stor del av min vakna tid går åt till att räkna naturmatte, skriva labbrapporter och dylikt, och om jag sedan vill orka med någonting utöver det behöver jag vara ganska utvilad. Men. Jag kanske ger det hela ett försök. Rotar igenom bilderna från filippinernaresan i vintras, kanske lägger ut. Sov en natt hos Felicia, nästa nu är promenad och sedan kommer Valdemar hit. 





bilder från gatukonst.se


RSS 2.0