en bild tagen av sofia utanför dovas

 

idag stiger jag upp tidigt, äter digestivekex till frukost och skriver klart ett energiarbete om förnyelsebara energikällor, lyssnar på bästa institutet och försöker tänka ut saker medan solen försvinner bakom molnen kommer tillbaka igen och fortsätter så. Jag älskade dig som sexton, idag blir du sjutton. Och jag är fortfarande nitton. Jag städar lite i köket medan min rumskamrat sover, har haft konstant ont i huvudet i flera dagar och försöker tänka att jag visst är lugn över saker och ting även om jag i ren ilska gråter bakom skolbyggnaden för hur fan kan ett systemet vara så noga uträknat att man blir en idiot om man väljer att rätta sig efter det? Jag har skrikit min rektor rakt i ansiktet och smällt igen dörren till hans kontor och han frågar hur det känns. Jag går hem till Freyr för att inte råka döda någon som det känns, och vill bara bli av med högen av skolarbeten som jag egentligen inte bryr mig om för att istället kunna vakna om morgonen och känna att idag kan jag måla, idag kan jag läsa hela dagen, idag kan jag skriva hela dagen, idag kan jag göra någonting som känns bra på riktigt.
en vän skriver så himla fina ord till mig, det bara brusar i kroppen. "Jag älskar ditt upprorshjärta. Låt dem aldrig komma in" Idag ska vi på vernissage på Konsthögskolan och sedan åker jag hem till mina föräldrar. vi hörs.