klockan är tre på natten jag ligger och sover i din säng och du kommer hem med alkohol som rusar i ditt blod och knappt tio sekunder efter att jag vaknat av att ytterdörren öppnats ligger du med hela kroppen tryckt mot min. vi ligger ihopkrupna längst ut vid kanten av din säng som vi alltid gör. du säger att du varit så rädd och att du tänkt cykla hela vägen hem till mig ifall jag inte varit där. du säger förlåt tusen gånger, och som vi alltid gör låtsasbrottas och slåss vi du kysser mig mitt i allt fönstret står öppet för det är sommar och alldeles varmt för att sova nära någon egentligen, jag lyssnar sömnigt koncentrerat på dina ord som är så pass betydelsefulla att de blir hemliga typ gömda i min hjärtgrop från och med nu. och så säger du: du tror bara att jag är full nu, men jag är jätteärlig. vi somnar. nästa natt sitter vi i min säng och rullar cigaretter, och jag tänker att det snart gått ett år. och det är fortfarande spännande att kyssas i busskurer och jag är fortfarande obrydd över hur många andra du kysser och så plötsligt när vi ska gå fyra hållplatser från hamrinsberget hem till mig säger du: du är den som vet mest. och jag undrar hur det gick till från att jag hånglade upp dig på den där toaletten på den där festen med en behaglig alkoholhalt i kroppen och att ditt skägg stack mig i ansiktet en vecka efter det somnar du med armarna om mig och hur jag fem månader senare skriver en dikt om hur fruktansvärt jävla ont det gör i hela mig att du är borta och tre månader efter det hur du sitter i mitt vardagsrum och dricker kaffe. och så denna morgon då jag kyser dig hejdå för jag måste åka till skolan och skriva ett nationellt prov men du ligger och sover i min säng och det är absolut ingenting med den saken som jag behöver tänka mer på för jag tror inte vi tänkt försvinna igen.

 

 

det är tjugo dagar kvar till studenten och om en månad har jag lämnat umeå.