-

Vi är totalt vansinniga, vi begår en saffransstöld.

lyssnar på Håkan och väljer låtar till studenten. Dricker svart kaffe tillsammans med min älskade Olivia på bibliotekscaféet. gör en minmal mängd skolarbeten trots en allt större och växande hög, trots bara fåtalet veckor kvar. det är så äckligt väder ute. Skriver till någon man varit förbannat jävla superkär i en gång "jag tänkte skriva till dig medan umeå regnar bort" och skickar det precis hundra mil bort. Pratar med alla om allt, gör slut gör slut gör slut. Möblerar om i precis hela mitt rum, planerar performances till nutida konsten och tänker att jag ska hålla mig lugn oavsett vad som händer nu för hur fan skulle jag kunna göra någonting annat. Hur fan går det annars, orkar inte ha mig själv emot mig. Fötterna på jorden, lägg din energi på rätt saker nu. nu nu nu nu. Det är väl den där insikten som äntligen börjar landa, fast mark under fötterna. Gustav skriver "det är lite roligt med dig. Vi har knappt träffats, men på nåt sätt känns det ändå som att jag känner dig".

en önskan om att sluta drömma endast mardrömmar om nätterna, även om det har ett visst värde i sig. Drömmer om folk som springer iväg, att jag har djup ångest för att jag begått ett mord, och väl i fängelset inser jag med en enorm lättnad att jag inte alls gjort det, men på det följer ändå ångesten att jag trots allt ska sitta i fängelse i två och ett halvt år och att jag således slösar bort mitt liv. en sådan otrolig ångest.

Vaknar och vänder på mig. Tänker såhär. hur får man någon att förstå, som aldrig någonsin förstår. Klarspråk, typ "du vet ju att vi inte är kära i varandra, du får väl aldrig för dig det va? lova! att! du! fattar! hur! jävla! svårt! kan! det! vara!" mer konkret då: sluta kyssa mig om det är så, sluta somna sådär nära, fast det är det bästa och tryggaste jag vet hos en annan människa för att det är du. men ändå. sluta! om! det! är! ett! sådant! jävla!!! problem! Så lovar jag att aldrig mer gråta vems hand du än håller hur mycket alkohol jag än har i blodet. men för nu skyller vi allt på att "vi var bara så jävla fulla"

målar lite. köper second hand-lampor och så regnar det och blåser och imorgon får jag en till rumskamrat.

2013-04-16 @ 23:59:00 Oordning Permalink

Kommentarer

Postat av: Anonym

jag försöker men kan inte riktigt greppa om ni är tillsammans och kära eller inte tillsammans och inte kära, men kanske spelar det ingen roll

2013-04-17 @ 20:59:24

Postat av: anna

varför är det så spännande med anonyma som kommenterar på ens blogg? jag tror personer som läser min blogg och orkar lägga vikt vid vad jag skriver blir lite förvirrade för att jag skriver om flera olika personer samtidigt och det är väl inte alltid helt tydligt vem det handlar om hela tiden. sedan om man inte känner mig heller. jag är inte tillsammans med någon iallafall men har just varit det lite halvt och har samtidigt ett hemskt komplicerat förhållande med en bästa vän som varit försvunnen i många månader och där gränserna mellan djup viktig vänskap och förälskelse och allt detdär är ganska utsuddade från allra första början

2013-04-17 @ 22:59:08

Trackback