Ibland är det finaste jag vet att tänka på att när jag var nyss fyllda sexton brukade vi smsa ibland om nätterna då jag brände rökelser som färgade mina tapeter svarta och jag var hippie och hög på livet och sov aldrig och han visste inte mitt namn och jag hade ingen aning om hur han såg ut eller vad han tyckte om att göra om dagarna och. tre månader efter att jag fått hans mobilnummer är jag i göteborg för att se kent och vi lekte vem-hittar-den-andra-först i nordstan och allting var spännande och sedan gick vi i dimma och var blyga men pratade massvis på centralstationen och jag minns känslan av hans hjärtslag mot mitt öra och tretimmarsförälsken som ebbar ut då man skiljs åt och blir kär i andra och det går två år då man gör helt olika saker och blir andra personer och jag slutar använda mina färgglada hippiebyxor och han är inte emo längre men ibland, oftast med många många månaders mellanrum får jag långa sms av honom som får det att pirra i magen trots att jag glömt bort hur han ser ut men oftast tänker jag inte alls på honom för han finns inte annat än i de där smsen, ett litet tag skriver vi långa mejl till varandra och ibland skickar jag honom sms efter jag dansat i flera timmar med någons arm kring min midja eller när jag är lycklig eller olycklig och förälskad eller bara vill bort. Och så hinner jag fylla arton år och det är mitt i vintern och jag har gjort slut med min pojkvän för en enda månad sedan och mitt huvud är äckligt fullt av ångest jag har just börjat röka cigaretter och ingenting har känts fint på hemskt länge, så ska han plötsligt till norrland och han kommer till mig mitt i natten och det är så patetiskt klyschigt att jag knappt fattar mig själv men jag äter plötsligt yougurt mittemot honom och hjärtat rusar och vi sover i min säng och vi kan inte somna föräns klockan fyra på morgonen men det gör ingenting för jag går inte till skolan på hela veckan och två dagar senare är han min pojkvän och detta är det mest spontana och mest romantiska som hänt mig och det är lite svårt att förklara varför men det bara är så himla bra.