"det här är alla olyckliga slut komprimerat i ett telefonsamtal"
på fem starköl kan jag tänka att han fortfarande älskar mig fast jag vet precis vad han kommer säga när han ringer för i själva verket har jag vetat i tre dagar för jag har inte haft fel en enda gång när jag känt på mig någonting som haft med honom att göra och på fem starköl snubblar jag nerför hamrinsberget mitt i natten bara för att höra honom säga att han inte orkar längre fast det är han som förstört allting och jag vet det och jag vet att han också vet det. men det kan inte trösta mig inte då. på fem starköl inser jag inte ens hur respektlöst det är att han ringer just då för att säga att vi inte längre kan vara tillsammans. på fem starköl glömmer jag bort att han varit en idiot i en hel månad men att jag förlåtit det för att jag så gärna velat och för att jag trott på att det skulle bli bra igen för att det har varit bättre än någonting annat. att han inte kan känna sig kär för att allting är åt helvete och jag vet det men inför de orden är jag totalt försvarslös, jag lånar niotillfems ord det är ingenting man kan laga eller ordna och det har inte en enda bra lösning. på fem starköl gråter och gråter jag och det känns meningslöst att sluta för jag vet att jag kommer börja igen och det ekar för jag sitter i en tunnel och det är mitt i natten och jag är för full för att i efterhand ens minnas hälften av allt han sa och någonstans hör jag folk ropa på mig men allting är långt borta och jag kan inte svara för någon har slitit ut mitt hjärta, skrattat åt det och stampat på det och hela min kropp känns obrukbar. alla mina cigaretter är slut och det är nästan så att jag inte kan acceptera hans ord för det var inte många dagar alls sedan som han viskade i mitt öra att han var kär i mig just innan vi skulle somna.
och det känns som ett gift som jag inte kan få ur mitt blod. jag cyklar tre mil ensam längs en motorväg och tänker att jag kommer nog dö här tills jag plötsligt får lift med ett tidningsbud fem på morgonen. allting för att jag inte kan stanna och jag tänker att det kanske finns en fristad vid havet men jag vet att jag fortfarande kommer behöva vakna nästa morgon och det är det allra jobbigaste. att jag vet att jag absolut inte får tänka på honom på ett långt tag för det kommer inte ge mig någonting annat än så fruktansvärt ont på alla de ställen där man kan ha ont. vilken är en enorm omställning från att ha varit det jag låste in mig på toaletten under alldeles för jobbiga skoldagar och tänkte på, att jag alltid brukade tänka på hur bra jag mådde av att vara tillsammans med honom innan jag skulle somna. hur jag riktigt drunknade och somnade berusad av känslan alla mina minnen av hans ord hans läppar hans hud och hans hår. och nu måste jag vänja mig vid tanken att aldrig mer, det är alldeles för farligt att tänka någonting annat. jag vill inte glömma känslan av att vakna med hans doft överallting omkring mig, men jag måste glömma att han någonsin varit här i mitt rum för att jag ska klara av att leva här. att allting är mitt och det är ingenting han kan ta ifrån mig och jag vet att det dummaste jag kan göra är att förknippa allting med honom. men just nu är det bara så jobbigt. att vi har sett alla mina favoritfilmer tillsammans, att mina favoritcigaretter är hans favoritcigaretter, smaken av rödvin, att alla ställen jag är på har jag varit på med honom. att jag älskar göteborg, men att det gör för ont att älska honom. att vi drömt om att flytta till alla mina favoritstäder tillsammans, att jag fortfarande drömmer om det.
och jag tycker att det är så oändligt sorgligt. för jag vet att allt det här är åt helvete och att det inte hade behövt hända men att nu har det hänt. och det bästa men samtidigt också det värsta är att jag inte kan göra någonting åt det.
så därför fortsätter jag att skratta och berusa mig själv med exakt allting som fortfarande är vackert för jag vet att en dag kommer allting att kännas bra igen. hur helvetiskt allting än känns nu så vet jag att det kommer gå över bara jag vill det och jag vill det mer än någonting annat.
Kommentarer
Postat av: Linnea
Kan intyga att det går över och man inser att "det bästa som har hänt" också förlorar sitt värde när man glömmer sånt man trodde att man alltid skulle minnas
Postat av: lisette
jag skickar dig en massa kramar från havet
Postat av: Josefin
<3<3<3
Postat av: Albin
Massa kärlek till dig, det är bara att höra av dig om du behöver något
Trackback
